Fotografiteknikens utveckling

Det var revolutionerande när man lärde sig fånga en bild genom att låta ljus passera en glaslins i en kamera och belysa en ljuskänslig yta, en så kallad bildbas.

Delförstoring av daguerreotypi från 1846 föreställande Ladugårdslandet sett från Mosebacke. Till höger Skeppsholmen. I förgrunden Saltsjön.

Det första fotografiet

Det första fotografiet presenterades för världen i Paris 1839. Bildtekniken kallades daguerreotypi. Varje bild blev med denna teknik ett unikt exemplar som inte gick att kopiera. Det första svenska fotografiet, eller daguerreotypen, togs år 1840 och visades i Stockholm samma år. I Stockholmskällan finns avfotograferade daguerreotypier som visar Stockholm år 1846.

Att fånga en bild i en kamera - och reproducera den

Tekniken hur man fångar en bild i en kamera har länge varit den samma. Man låter ljus passera en glaslins som får belysa en ljuskänslig yta, en bildbas. Genom åren har bildbasen bestått av olika material och format, t ex förbehandlade metallskivor, glasskivor, papper, tyg, läder, porslin, emalj, plast. Bildbasen i en traditionell kamera i dag är en ljuskänslig film på rulle. I en digital kamera är bildbasen en ljuskänslig skiva av kisel som fångar upp och för över bilden till ett digitalt minneskort.

1851 introducerades en metod som gjorde det möjligt att behandla den ljuskänsliga ytan på bildbasen så att bilden gick att kopiera i fler exemplar. Nu öppnades en fantastisk möjlighet: att sprida fotografiska kopior på papper.

Fotografiet konkurrerar med konstbilden

Via fotografiet fanns för första gången möjlighet att visa hur något verkligen såg ut för någon som inte varit på plats. Tidigare hade detta endast varit möjligt via en konstnärs teckning eller målning.