Kartor
En karta är ett sätt att beskriva hur en plats såg ut eller hur den skulle se ut. De kan också skapas som ett verktyg vid planeringen av stadens utseende.
Den äldsta bevarade kartan över Stockholm gjord ungefär 1625. Finns i Stadsarkivet.
Under medeltiden och i början av 1600-talet var Stockholm detsamma som nuvarande Gamla Stan. Det fanns några hus på Norrmalm och Södermalm, men inte många. På kartorna i Stockholmskällan kan man se hur staden växer ganska fort.
I Stadsarkivet finns många kartor över Stockholm och dess omgivningar. Från 1700-talet och framåt är de ofta detaljerade och beskriver staden på ett riktigt sätt. För att kunna göra skalenliga kartor måste man ha bra mätinstrument och det började man ha då. Ett bra exempel är Tillaeus karta från 1733.
De flesta kartorna över Stockholm har skapats i samband med stadsplanering. De visar hur staden vill att områden ska bebyggas och mätningar över tomter och kvarter. Dessa kartor är ofta uppmätta i detalj. Det krävs en annan typ av noggrannhet när hus och gator ska byggas och planeras. De kallas för plankartor och tomtkartor.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skedde stora förändringar av Stockholms utseende. I Stockholmkällan finns en mängd kartor från tidsperioden där vi kan se hur staden växte och förändrades. Man planerade och byggde esplanader och boulevarder för att likna andra huvudstäder, exempelvis Valhallavägen, Ringvägen och Karlavägen. Gamla hus revs för att lämna plats åt nya gator, torg och byggnader.
I Jämför kartor kan du studera förändringarna genom att parallellt zooma in och ut i två kartor från olika tider. Exempel på kartor som är bra för att studera stadens förändring är kartor från 1885, 1899, 1930 och 1940. I funktionen finns dock bara ett urval av kartorna i Stockholmskällan med, resten hittar du sökbara i databasen.
För att slippa avbilda verkligheten på kartan i naturlig storlek används en förminskning. Det kallas för skala. Verkligheten minskas med ett antal gånger, proportionerna behålls men kartan blir lättare att hantera. Exempelvis skala 1:20 000 betyder att 1 cm på kartan motsvarar 20000 cm (200 meter) i verkligheten. Ma kan också använda en skalstock som visar hur långt det är mellan olika platser. Det används ofta på äldre kartor istället för att en skala anges.
På kartan finns ofta en norrpil. Den anger åt vilket håll norr ligger. Med hjälp av den kan du se hur kartan förhåller sig till verkligen. På äldre kartor kan norrpilen vara konstnärligt utformad, den kallas då för en kompassros. Det finns ofta olika symboler på kartan som representerar platser, gränser och områden. Nere i kartans hörn förklaras de med en teckenförklaring.
Det krävs många mätningar för att skapa en karta, idag används ofta så kallade koordinatsystem för att placera ut och beskriva en plats. Det innebär att byggnader och platser mäts ut som prickar i ett stort rutnät som motsvarar verkligheten.
Många av de poster du hittar i Stockholmskällan är knutna till en plats på kartan. Genom att välja karta när du har fått upp en träfflista så får du se ditt sökresultat i form av platser på en karta istället. Här har vi tillexempel sökt på ordet "mord" och valt kartvyn.
