Kartor som källa
Kartor har historiskt varit både tidskrävande och dyra att tillverka. De skapades därför alltid för ett specifikt syfte.
Ofta återger kartorna över Stockholm så som staden ser (eller har sett) ut. Men när man använder kartor ska man alltid ha i åtanke att de har skapats för ett syfte och att det krävdes en stor investering för att skapa dem.
Kartan behöver inte se ut precis som verkligheten, för att man antingen vill förenkla, dölja eller visa upp områden på kartan. Kartor kunde vara värdefulla statshemligheter som visade upp försvarsanläggningar eller skapade som propaganda. Staden skulle då se bättre ut än den faktiskt gjorde. Exempelvis kan en karta innehålla gator och hus som inte finns, utan som är tänkta att byggas.
Ett bra exempel är Lundgrens karta från 1885. Tittar man noga på den ser man hus som verkar ligga mitt ute i gatan och gator som sedan inte byggdes (titta t.ex. på Ringvägen på Söder). Ett annat exempel är att kvarteren ritas ut så att de ser raka och regelbundna ut, på så vis ser staden mer ordnad ut. Det flesta kartor skapas dock för stadsplanering, över stadsdelar, tomter och kvarter, då krävdes noggrannhet.
