Rättsväsendets arkiv utgörs av handlingar från främst polis, domstolar och fängelser. Det är en primärkälla som innehåller både handskrivna och maskinskrivna handlingar, ibland tillsammans med fotografier och föremål.
Rannsakningsprotokoll från 1842 rörande ett våldsamnt uppträde på Malmens källare Upphov och rättigheter
Polisens handlingar
I Stockholm började polisen sin verksamhet 1776 då Överståthållarämbetet för polisärenden bildades. Polisväsendet fick nu en mer ordnad organisation än tidigare. När polisen utredde ett brott dokumenterades det i en polisrapport, och när någon förhördes sammanfattades förhöret i ett förhörsprotokoll. I de här handlingarna kan man hitta information om av vem som begått ett brott och hur brottet gick till.
Vid mitten av 1800-talet omorganiserades polisen. Det ledde bland annat till att staden delades in i ett antal polisvaktdistrikt med uppgift att hålla ordning och rapportera om olika händelser i det egna distriktet. Rapporterna finns bevarade i de så kallade rapportböckerna. Där kan man läsa om små och stora händelser i staden som t.ex. slagsmål, fylleri och bortsprungna hundar. Rapportböckerna är upplagda efter olika delar av staden och är kronologiskt förda som dagböcker. De är därför bra att använda om man är intresserad av vad som hände under en viss dag.
I Stockholmskällan finns också fotografier av misstänkta brottslingar, indelade i olika kategorier som t.ex. tjuvar ur tambur och lägenhet, bedragare och lösdrivare.
Domstolens handlingar
I Stockholm fanns från början en styrelse som var ett råd bestående av borgmästare och rådmän. Senare utvecklades rådets domstolsfunktion till Stockholms magistrat och rådhusrätt. Protokoll och minnesanteckningar från rådet och sedan rådhusrätten skrevs ner i de så kallade tänkeböckerna. Tänkeböckerna finns bevarade 1474-1660 och säger mycket om det dagliga livet i staden. Här kan man bland annat läsa om vilka brott som begicks och vilka straff man fick för olika typer av brott. Länk till tänkeböcker
Efter 1660 delades tänkeböckerna upp i olika typer av protokoll, som protokoll i brottmål och protokoll i tvistemål.
Förutom rådhusrätten fanns i Stockholm också kämnärsrätten, en slags underdomstol, som från början endast dömde i enklare brott- och tvistemål, men som efterhand kom att döma i alla brottmål. Länk till kämnärsrättens protokoll Det fanns också flera olika specialdomstolar. Vid mitten av 1800-talet stramades rättskipningen upp, kämnärsrätten avskaffades och rådhusrätten organiserades om i flera olika avdelningar.
När någon har dömts i rätten för ett brott som t.ex. mord, dråp eller stöld finns det en brottmålsdom. På Stockholmskällan kan man hitta brottmålshandlingar som, i likhet med tänkeböckerna, innehåller information om vilken typ av brott som begåtts, hur brottet gick till och vilken typ av straff det ledde till. Länk till protokoll i brottmål
Fängelsernas handlingar
I Stockholm inrättades i början av 1700-talet en tvångsarbetsanstalt – ett så kallat rasp- och spinnhus på Långholmen. 1825 flyttades kvinnorna till en inrättning enbart för kvinnor på Norrmalm, och Långholmen blev en tvångsarbetsanstalt bara för män. 1886 blev det ett cellfängelse, Centralfängelset på Långholmen.
Fångarna på Långholmen registrerades i olika typer av förteckningar, så kallade rullor. Här kan man se när en fånge kom in, vilket straff fången fick och hur långt straffet var.
Det finns även rullor med utförligare information om de enskilda fångarna, så kallade biografiböcker. Det är en sorts levnadsbeskrivningar som ofta omfattar information om fångens barndom, uppväxt, sociala förhållanden och tidigare liv. De skrevs förmodligen för att få en större förståelse för brottslingen och för att kunna sätta in det begångna brottet i ett större sammanhang.
Texttolkning - biografiböcker
På Stockholmskällan finns också porträttrullor med fotografier av fångarna. Bilderna togs i samband med att fångarna frigavs. Här kan du läsa mer om hur urvalet till Stockholmskällan har gjorts och hur man kan tolka rättshandlingar:
Hur har urvalet gjorts?
I framförallt polis- och domstolsarkiven finns det en mängd olika handlingar som beskriver den verksamhet som fanns där. När det gäller urvalet till Stockholmskällan finns det inga speciella urvalsmetoder med hänsyn till tidsperioder, typ av brott etc. Urvalet har istället gjort med hänsyn till vad som kan vara av intresse för framförallt skolan. Det kan handla om något speciellt intressant eller känt brott, t.ex. den sista avrättade i Sverige, levnadsbeskrivningar över fångar eller mer udda saker som personer som dömts för homosexualitet. De utvalda handlingarna kan också ses som tidsdokument som säger något om vilka värderingar och vilken mentalitet som rådde under en viss tidsperiod. Urvalet är inte heltäckande utan visar endast exempel på vad som kan finnas i arkiven. Efterhand kommer också mer handlingar att läggas in.
