Stockholmskällan artiklar RSS

Enkätundersökning

I april och maj 2012 undersöker vi en del av vår primära målgrupp; lärare

Frågor och svar

Ibland måste vi tömma kommentarsfälten på gamla frågor för att de inte ska bli alltför omfattande. På den här sidan samlar vi gamla frågor och svar. Om det är något du undrar kan det hända att svaret redan finns här.

Pernilla Stalfelt

Pernilla Stalfelt är född 1962 och är - förutom illustratör och författare - verksam som museipedagog på Moderna Museet i Stockholm. Pernilla har skrivit en mängd uppskattade faktaböcker med humor för barn, som ”Hårboken”, ”Bajsboken” och ”Dödenboken”. Hon är just nu aktuell med boken ”Trollerimolnet” som hon skrivit tillsammans med sin dotter. ...

Mats Jonsson

Mats Jonsson är född 1973. Han har sagt att han vill skildra hela sitt liv i serieform och har hittills skildrat såväl barndomens Lovikkavante med snöklumpar i Kramfors och 90-talets indiepopscen, som dagens Stockholm med livspusslande föräldrar och utförsäljningen av allmännyttan. Mats är redaktör för serietidningen Galago. Hans senaste seriealbum är ”Mats ...

Vägen mot kvinnlig rösträtt
Den 11 december 1905 fick konung Oscar II ett brev med krav på rösträtt för kvinnor. Sexton år senare, den 29 december 1921 kunde de svenska kvinnorna för första gången gå och rösta. År 1919 hade Sveriges riksdag beslutat, som sista land i Norden, att kvinnor skulle få rösträtt till allmänna val.

Bostäder för 35 000 personer
Här visas en flygbild över Akalla från år 2002. En omfattande bebyggelse har brett ut sig, uppförd mellan åren 1974 och 1977 i slutet av det så kallade miljonprogrammet.

Från skjutfält till miljonprogram
Under 1930-talet infördes en ny teknik med flygbilder som gjorde det möjligt att till låg kostnad kartera stora områden. För första gången samlades information om fastigheter och landskap med hög lägesnoggrannhet och stor detaljrikedom i ett gemensamt dokument.

Järvafältet blir skjutfält 1905
Järnvägens utbygnad som på många håll ändrade utseendet på Sveriges landsbygd berörde inte Akalla. Det gjorde däremot en militära omorganisation. Riksdagen beslöt sig 1905 för att köpa Järvafältet, som fick ersätta Ladugårdsgärdet (dagens Gärdet) som övningsfält för försvaret.

Laga skifte 1842
År 1827 infördes ett nytt skiftessystem i Sverige, det så kallade Laga skiftet. Målsättningen var att lägga samman gårdarnas ägor så att de blev så sammanhängande som möjligt. I Akalla genomfördes det Laga skiftet 1842, då upprättades också en ny skifteskarta av lantmätaren Nils Johan August Bovallius.

Lantmäterikarta1816
Den 15 juli 1816 infann sig lantmätaren Karl Otto Grysinger i Akalla för att förrätta skifte av de ägor som hörde till Östergården, ¾ av Mellangården samt Lilla Akalla.

Storskifte 1770
På 1700-talet genomfördes det så kallade storskiftet i Sverige. Storskiftet innebar att byarna i Sverige skulle omorganiseras för att förbättra jordbruket. Gårdarnas åkrar skulle inte ligga utspridda längre, utan i möjligaste mån ligga samlade. I praktiken innebar det att bönderna fick byta åkerlappar med varandra. Det räckte med att en markägare i byn begärde storskifte för att byn skulle skiftas.

Lantmäterikarta från1695
Nästa lantmätare som kom till byn hette Peter Arosander. Hans karta är lite mer detaljerad och visar Akalla år 1695.

Yngre järnålder - Vikingatid
Vikingatiden är den sista delen av järnåldern (ca 800 - 1050 e Kr) och har fått sitt namn efter nordbornas vidsträckta resor vid den tiden, vikingatågen.

Vi hörs i Sthlm - hemlösa twittrar
Att ha någonstans att bo är en rättighet men ingen självklarhet. I ”Vi Hörs i Sthlm” fick vi följa fyra stockholmare - Marco, Samuel, Sven och Paul - som lever i hemlöshet när de twittrade om sin vardag med härbärgen, kalla nätter i trappuppgångar, vardagsfunderingar och framtidshopp. Projektet startade på Luciadagen 2011 och avslutades i mars 2012.

Stenålder

Akalla - historiska kartor
Här kan du studera hur Akalla har utvecklats från 1600-talet fram tills idag med hjälp av historiska kartor. Dra muspekaren över årtalen för att se de olika kartbilderna. Klicka på årtalen och namnen för att läsa mer om varje karta.

Akalla och landhöjningen
Utforska Akalla och se hur vattennivån har förändrat Akalla från ytterskärgård till fastland.

Den äldsta kartan 1636
År 1628 bildades Lantmäteriet. Den första uppgiften var att kartlägga alla krono- och skattegårdar och deras ägor. År 1636 var det Akallas tur. Lantmätare Tomas Kristiernsson Hedraeus mätte in åkrar, ängar, diken, skog, gårdar, torp och Igelbäckens slingrande väg genom landskapet. Varför kartan ritades vet man inte. Troligen skulle den ligga till grund för beskattning eftersom den även beskriver hur stora skördar man fick på de olika markerna.

Om Akalla
De som bodde i Akalla under medeltiden bodde i ”Akarli”. Namnet betydde ”åkarlar”. Akalla var Åkarlarnas by, de som bodde i byn vid ån som idag är Igelbäcken.

Om Husby
Husbyar (eller Husabyar) var under 1000 och 1100-talet kungens gårdar. I Sverige finns ett 70-tal byar med namnet Husby eller Husaby. De allra flesta av dem ligger i Uppland. Man tror att gården ofta hade ett annat namn innan den blev en husaby och döptes om när den skule ingå bland de gårdar som försörjde kungen.