Den som intresserar sig för Stockholms 1900-talshistoria kan inte undgå det stora folknöjesfenomenet – biograferna. 21 juli 1896 visas film för allmänheten för första gången i Stockholm, kring 1910 öppnas mängder av biografer och vid 1930-talets slut går stockholmarna på bio i genomsnitt 22 gånger per år, alltså nästan varannan vecka. Men redan på 1950-talet börjar småbiografer läggas ner. Biografdöden har startat.
I Stockholms alla biografer berättas lite filmhistoria, lite nöjeshistoria, men framför allt biografernas historia, allt från salongernas sittplatser till biograforkestrar. Varje decennium har sitt eget kapitel, med början vid 1890-talet och fram till 1993, då boken gavs ut. Därefter kommer en biografkatalog med beskrivningar av 200 stockholmsbiografer. 368 sidor.
Ange titel, författare, utgivningsår och bokförlag om du vill göra en källhänvisning till boken. Om du vill använda Stockholmskällans beskrivning av ett litteraturtips som källa ska du skriva ut länken i webbläsarens adressfält och datumet du var inne på sidan. Exempel: Hämtad från Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31292 Hämtad 2023-06-12
Författare
Berglund, Kurt (1931-1994)
Utgivningsår
-
Utgiven av
Svenska turistföreningen
ISBN-nummer
Stockholms stadsbibliotek
ISBN 91-7156-113-7
Via länkarna på sidan ser du på vilka bibliotek och skolbibliotek boken finns att låna. Har du frågor eller synpunkter angående litteraturtipset ska du kontakta Stockholms stadsbibliotek.
Du som vill använda text, omslagsbild eller annan information från de verk Stockholmskällan tipsar om behöver kontakta respektive förlag. Undantag: Publicerad text blir upphovsrättsligt fri 70 år efter författarens död.
