Ulla Ljungdahl presenterar här basfakta om funkisens tidiga HSB-kvarter Marmorn i Stockholm i designårsprojektet kvarteret Marmorn. Marmorn innebar ett steg på vägen mot vår moderna bostadsstandard. Sopnedkast, badrum, gasspis – men inte kyl eller isskåp. Köken gjordes små och kallades kokvrår. Man skulle äta på jobbet och inte kunna sova i köket var det tänkt i det rätt planlagda folkhemmet. HSB-SKAPAREN OCH ARKITEKTEN Sven Wallanders huskomplex skulle stå klart till den stora Stockholmsutställningen 1930, funkisens verkliga genombrott i Sverige. Mäktigt reste det sig med vita balkonger uppe på Skinnarviksbergen, där förr blåbären vuxit och 1600-talets skinnare bott. Kvarterat Marmorn har tack vare – eller på grund av – de små lägenheterna blivit i många stycken ett genomgångshus i den nya bostadsbristens Stockholm i 2000-talets början. Sedan 1995 är Marmorn kulturklassat i färgen blått, husen är av byggnadsminnesklass.
Kvarteret Marmorn skulle det kunna skrivas mycket om. Många har bott här. Huset innehåller mycken innerstadshistoria. 539 lägenheter och dessutom småbutiker. Bostadsrättsföreningens årsredovisningar har härvidlag basfakta att tillföra. Tidigare ordföranden Ulla Ljungdahl gick igenom dem för att se vad de hade att berätta. Hon valde att avgränsa sig till perioden 1930 till och med 1987. Skriften inleds med en personlig skildring med spridda minnesglimtar från en uppväxt i huset när de stora barnkullarna var utflugna, och avslutas med en återblick på teatergruppen
Marmorbarnens tid på 1930/40-talen samt en översikt av tiden efter 1987. Sist finns en källförteckning.
Kvarteret Marmorn med närmaste omgivningar på Södermalm blir också skildrat i 90-talet daterade fotografier inkluderande spårvagnar och trådbussar. Sista "vänster"spårvagnen och första "höger"bussen 1967 dyker upp. Tunnelbanan längs Hornsgatan förändrade kommunikationsmönstret för de boende i området.
