Protokoll från Stockholms Allmänna Sundhets Comité, 30 juli 1831


Mer i Stockholmskällan

Sommaren 1831 härjade koleran i Europas huvudstäder. Även i Stockholm försökte man med alla medel förbereda sig för en koleraepidemi. Överståthållarämbetet tillsatte Allmänna Sundhetskommittén för att ta hand om förberedelserna. Det dröjde ända till 1834 innan koleran faktiskt kom till Sverige men därefter återkom sjukdomen ett antal gånger i större eller mindre epidemier ända fram till 1866. Smittan spreds i första hand via vattnet, eftersom det vid den tiden inte fanns några vattenledningar. Vattnet hämtades i stadens brunnar som lätt infekterades av bakterier från avloppsvatten. Hur smittspridningen gick till visste man inte säkert förrän i slutet av 1800-talet.

Kommittén (senare Allmänna Sundhetsnämnden) var tänkt som en tillfällig lösning för hantera epidemiutbrottet men under kolera-åren började kommittén hantera även andra hygien och hälsofrågor. I samband med inrättandet av kommunfullmälktige 1864 lagstadgades permanenta sundhetsnämnder i städerna. 1874 utkom en hälsovårdsstadga för riket och 1878 blev stadgan gällande även för Stockholm. Sundhetsnämnden ombildades till Hälsovårdsnämnden.

När kommittén påbörjade sitt arbete sommaren 1831 var Baronen och Överståthållaren Jakob Wilhelm Sprengtporten ordförande. Bland ledamöterna fanns bland andra Borgmästaren Sandblad, Rådmannen Harlingsson, Kunglige Livmedikus Ekström, Stadsmajoren Strandberg, m f.

I protokollet från 1831 kan man läsa hur kommittén letar efter lämpliga lokaler för kolerasjukhus. En passande lokal är värdshuset Claës på hörnet vid Surbrunnsgatan. Även en del militära byggnader kan ställas till förfogande. Det blir ett sjukhus på Kastellholmen för sjuka från "sjelfva staden" (dvs Gamla stan). På Södermalm finns det Provisoriska sjukhuset i Gamla Kronobränneriet vid Sandbergsgatan och Stadens Södra kasern på Tjärhovsgatan. Lokalerna ska också utrustas med inventarier och persedlar för sjukhusvård.

De funderar över beredskap med personal; läkare, sjukvakterskor och bårbärare. Hur personalen skulle vara klädd och vad de skulle få betalt. Dels medan personalen är i beredskap för det väntade sjukdomsutbrottet, dels efter sjukdomens ankomst.

Kommittén diskuterar också hur "den lägre folkklassen" ska informeras. Från predikstolarna? Överståthållaren meddelar herrarna i kommittén att en kungörelse från Kongl Majt. är på väg. Man beslutar att beställa 10 000 exemplar från tryckeriet att dela ut bland stadsborna.

Tjugofyra bårar för att frakta sjuka är redan klara och två likvagnar är beställda meddelar Borgmästare Sandblad, men fler behövs.

Yttrligare en fråga är var de kolerasmittade liken ska begravas. Fattigkyrkogården "belägen utom Skans Tull" och Laboratoriehagen på Ladugårdslandet (nuv. Östermalm) är två möjligheter. Dessutom finns det utrymme bakom den Nya begravningsplatsen i Solna skogen som stadsingenjören ska få i uppgift att mäta och besiktiga.

Klicka på bilden om du vill läsa originalprotokollet. Under bilden finns länk till en transkriberad version.


Tid:
Behandlar: 30 juli 1831, Skapad: 30 juli 1831
Plats:
Stockholm
Nyckelord:
Välfärd, Sjukhus, Begravningsplatser, Sjukdomar, Sjukvård, Kolera, Hälsovård
Publicerat av:
Stockholms stadsarkiv

Kommentarer

Rapportera inlägg
Frida 2013-10-13 14:05
Bryggare Olof Strömshus, Kronobränneriet, Provisoriska sjukhuset, Katarina sjukhus i kv. Tegen, Brännerigatan, Södermalm

Posta
Bifoga en bild