Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

"Kongl. maj:ts Förbud, At Inga Laqueier, Drängar och Gesäller skola bära Wärjor, Icke heller Inqwarterade och i Guarnizon liggande Soldater, enär de intet äro på Wacht och Commenderingar" 1719

Förbud mot att ”Laqueier, Drängar eller Gesäller” bär värja då de befinner sig i stadsmiljö.   Förbudet gäller även för ”Inqwarterade Soldater” då dessa inte går på ”wacht” eller på annat sätt tjänstgör under ”Kongl. Majts”. Bakom förbudet finns en vilja att hämma ”öfwerdådigheter och wåldsamheter”. Som utfärdare av förbudet står drottning Ulrika Eleonora. 

" Wi Ulrica Eleonora med Guds nåde, Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, Stor-Furstinna til Finland /.../ Giöre witterligit; At såsom ibland andra lycksaligheter uti ett wälbestält Regemente, det icke för den ringaste delen skattas, at all egenwilja, wåld och orätt, genom Lag och goda ordningar, fördämpes, och en Christelig sammanlefnad och fredsamhet på alt eftertänckeligit sätt styrckes och befästes; Altså hafwe Wi til at hämma och förekomma alt hwad som däremot kunde förelöpa, och allmänna säkerheten oroa, i anseende til de åtskillige, tid efter annan, af Laqueier, Drängar och Gesäller försporde öfwerdådigheter och wåldsamheter, för högst nyttigt skattat, at förordna, det hädanefter inga Laqueier, Drängar eller Gesäller skal wara tillåteligit bära någon Wärja, med mindre de med sine Herrar och Husbönder, antingen på Commenderingar och i fäldt, eller elliest på resor stadde äro; Och så snart någon anländer til Städerne, och den tagit qwarter, böra alla, det ware sig Civil- eller Militair-Personers Laqueier och Drängar, så wäl som Gesäller, straxt aflägga wärjan, och den samma icke bära, förän någon resa ifrån Städerne åter företagas, hwarom Giästgifwaren eller Wärden bör de resande genast wid ankomsten påminna och underrätta. Om någon sig emot detta Förbud skulle förgripa, och bära någon wärja, den samma bör straxt, utan all inwändning, böta Femtio Dal. Silfwermynt, eller, der han intet orkar botum, Med Tijo par spö, Tre slag af hwardera, affstraffas; Äfwenledes skal och den Herren och Husbonden, som, utom ofwanberörde tilfällen, sine tienare tilstädier bära någon wärja, wara til samma böter förfallen; Af hwilka, halfparten tilkommer angifwaren, och andra halfparten, Hospitalet, som i den Staden eller orten är belägit, hwarelst någon sådan öfwerträdelse föröfwas. I lika måtto blifwa de Inqwarterade Soldater, skal understå sig, at oftare gå med wärja, än på wacht, och elliest enär han blifwer uti Kongl. Maj:ts tienst commenderat, wid lika straff af spöslitande, som förbemält är. Och på det denna Wår Förordning må hafwa desto större wärkan och eftertryck, och ingen hafwa tilfälle at förebära någon okunnighet af den samma; så är Wår nådige wilja och befallning, at den på wisse tider om åhret å Predikstolarne afkunnas, och i alla delar af wederbörande blifwer efterlefwad och handhafd. Til yttermera wisso hafwe Wi detta med wår egen hand underskrifwit, och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholm  den 19 October Åhr 1719."

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad