Skola för barn med psykiska funktionsnedsättningar
1869 startade Föreningen för sinnesslöa barns vård, på initiativ av Otto von Feilitzen, Sophie Adlersparre och Thekla Knös. 1870 öppnade föreningen en skola/anstalt för barn med psykiska funktionsnedsättningar.
Arbete för bättre villkor
Syftet med föreningens arbete och en speciell anstalt för barn med psykiska funktionsnedsättningar var att ge barnen möjlighet till skolgång och en bättre tillvaro som var mer anpassad efter deras behov. För de här barnen fanns det tidigare inga särskilda skolor eller någon anpassad undervisning. Barnen kunde i stället hamna på fattigvårdsanstalter för vuxna, utan undervisning eller hänsyn till deras speciella behov.
Personer med psykisk funktionsnedsättning kallades på den här tiden för idioter eller sinnesslöa, men orden hade inte alltid samma negativa klang som idag.
Föreningen för sinnesslöa barns vårds anstalt låg från början på Norrtullsgatan 16, men flyttade 1911 till Slagsta, söder om Stockholm. 1951 tog Stockholms stad över verksamheten.
Vad samhället betraktar som en psykisk funktionsnedsättning kan variera mycket mellan olika tider och platser.
Karl Magnus Rylander var 12 år när han fick plats på anstalten 1895.
I en journalanteckning beskrivs hans kunskaper och utveckling under några år på skolan.
Nr 176
Karl Magnus Rylander
Födelseår: 1883 d 29 Januari
Kyrkskrivningsort: Stockholm, Katarina församling
Målsman: Fadern, Segelmakaren G. H. Rylander
Betalningsvilkor: Tredje bet: klassen, Kr: 240. /Fattigvården/
1896 Lynnet jämt, godt och gladt. Talet ej rent, är suddigt och läspande. Har lärt sig flera ljud, men kan ännu ej säga alla. Uppfattningen ganska god. Visar vid lektionerna intresse. Läser temligen rent, men har svårt att uppfatta det lästa. Har för räkning mycket svårt. Kan vid Kristendomsundervisningen sällan besvara en fråga. Undervisas med framgång i snickeri och bortsbinderi, hvarvid han ådagalägger både flit och ihärdighet.
1897 Går framåt. Har lärt att läsa rent, men är slarvig. Förstår det lästa. Är i räkning omöjlig – kan siffrorna, men ej mer. Är snäll och i allmänhet uppmärksam.
1898 Går fortfarande framåt. Följer vid Kristendomsundervisningen med och kan någorlunda redogöra för en berättelses innehåll. Har likväl särdeles svårt att uttrycka sig och talar fortfarande suddigt och slarvigt. Gör i räkning inga framsteg. Skrifver bra. Slöar vid lektionerna lätt till, såvida ej talet direkt ställes till honom. De praktiska arbetena gå ej illa för honom, fasten det saknas raskhet i utförandet.
1899 Snäll och oförargerlig; artig; alltid prydlig. Följer snällt med i skolan, har god vilja men ej lätt att lära. Är i räkning fortfarande omöjlig. Har godt lokalsinne, kan gå ärenden och uträttar dem bra. Framstegen i snickeri hindras mycket af att han alls inte kan räkna, ej förstår siffrornas värde eller taga mått. Han kan därför alls inte arbeta på egen hand.
1900 Är intresserad af skolarbetet och gör framsteg. Läser med svårighet rent – förstår föga av det lästa. Har fallenhet för ritning. Är tjänstvillig och lydig, men mycket begränsad. Är mycket snål och svag för allt som verkar godt, vill ytterst ogerna dela med sig af vad han har.
1901 På föräldrarnas begäran blef han utskrifven den 1 Mars. Återkom då till hemmet.
