Under 1600-talet, då Stockholm växte kraftigt i storlek, uppmärksammade myndigheterna alltmer behovet av en fungerande fattigvård. Problemen som omgärdade den ökande mängd av människor som både saknade inkomst och tak över huvudet uppfattades som allvarliga och man försökte på olika sätt att åtgärda dem. I det här exemplet ur Stockholms magistrat och rådhusrätts (stadens högsta styrelse) protokoll från den 30 april 1675 vill rådet undersöka om stadens köpmän är villiga till att bidra till byggandet av arbetshus åt fattiga på Barnängen på Södermalm. Det blev dock ingenting av det här förslaget. Först 1691 började byggnader att uppföras på Barnängen, av Jacob Gavelius som påbörjade det som senare blev den stora Barnängsmanufakturen. Texten i protokollet lyder: "Sedhan påminte Hans Ex:ss om dhe huus och Byggningar som på Barnängen skulle inrättas, recommenderades till Borgmest. Hr Petter Trotzenfellt att låta pkalla dhe förnämbste af kiöpmenerne här i staden och dhem medh tienlighe motiver persvadera till att giöra något förskott till ett sådant nyttigt och Christeligt werck, men hwadh tegelbruuket anbelangar som dher till destinerat ähr, så tyckte Hanss Excell:ss att wercket intet kundhe niuta någon synnerligh befordringh dher af, så frampt dhet medh een sådhan gravation, som magistraten sedhemehra hafwer föreslagit, skulle emoothtagas, uthlåtandes sigh att Hanss Ex:ss uppå sådant sätt intet begierte någon unsättningh af Staden, så frampt Magistraten icke af gott hierta wille dher till något contribuera, och wijsa sin benägenheet till att secundera een sådhan Christeligh och hälsosam intention, remonstrerandes nu såsom tillförendhe huru nyttigt och angeläget dhetta wercket wore, på dhet dhe fattige som älliest af publique medel intet alla kunna eller böhra försörias, måge hafwa tillfelle att förtiena sin föda igenom arbete och såmedelst unfl tiggerijoch andre odygder hwar till nöden och fattigdomben, iempte ledigheet och mangel af arbete dhem offta förorsakar, warandes Magistraten så mycket högre obligerat att befordra detta werket som dhet medh een Christeligh pietet och skylldigheet lijkmätigt war, och intet borde tillbaaka sättias, så frampt man icke wille förorsaka Gudz hembdh och straff öfwer landh och Rijke, för dhet man een sådan obarmbärtigheet emoot dhe fattige låter påskijna." Ur Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636-1849. Stadens protokoll i enskilda ärenden 1675. A9:4. Sid. 122-123. Mer information finns i Holger Rosman, Textilfabrikerna vid Barnängen. Bilder ur Stockholms industrihistoria, Stockholm 1929.
