Bondetåget 1914
6 februari 1914: 30 000 demonstranter marscherar upp till Stockholms slott för att regeringen inte vill upprusta. Kungen ställer sig på demonstranternas sida.
Dalkarlarna marscherar över Gustav Adolfs torg. Rättigheter
”Alla hurrade och tjöt. Först hurra folket och sen bönderna.”
skriver 15-åriga Maja Bergh i sin dagbok den 6 februari 1914
Den 6 februari 1914 samlades 30 000 demonstranter i Stockholm för att marschera upp till slottet och möta kungen. Demonstranterna, som till mesta dels var folk från landsbygden, var upprörda över att regeringen inte ville rusta upp försvaret. En som kände likadant var kung Gustav V, som öppet uttalade sitt missnöje över den folkvalda regeringens syn på försvarspolitiken i det så kallade borggårdstalet. Detta var den senaste gången kungen på ett sådant tydligt sätt tog strid med regeringsmakten och på så vis hävdade sin rätt att styra landet. Sedan slutet av 1800-talet hade det varit en oskriven regel att Riksdagen valde regering och godkände deras beslut. Det skulle dröja till 1921 innan alla svenskar hade lika och allmän rösträtt, men redan 1914 hade alla män rätt att rösta i Riksdagsvalen. Efter det dramatiska kungliga utspelet valde regeringen och statsminister Karl Staaff att avgå i protest mot kungens agerande som de hävdade var ett ifrågasättande av demokratin.
I Stockholmskällan hittar du en rad källor som breddar bilden av bondetåget. Här finns bland annat ett PM om vad bönderna skulle tänka på under sin vistelse i Stockholm, ett par dagboksanteckningar om hur två stockholmare upplevde dagen – och de muggar som delades ut under demonstrationen! Dessutom kan du följa händelserna under dagen i en rik bilddokumentation.
Här hittar du alla träffar om Bondetåget i Stockholmskällan