Långholmen
Under 1800-talet tillkom särskilda fängelser för dem som hade begått svårare brott, ett sådant var Centralfängelset på Långholmen som användes långt in på 1900-talet.
Vakt, Centralfängelset på Långholmen, 1910-tal. Rättigheter
I fängelserna skrevs särskilda handlingar för att hålla reda på fångarna, när de kom in, vilket straff de fått och när de skulle släppas ut. Dessa handlingar brukar kallas Rullor, som är en förteckning över fångarna, ofta i nummerordning allteftersom de hamnat i fängelset.
En alldeles särskild sorts sådana rullor är de s.k. Biografiböckerna som finns i Centralfängelset Långholmens arkiv. Om man ska vara noga – och det ska man – tillhör dessa rullor den kyrkliga församling som fanns på fängelset. De skrevs av prästen i den församlingen och användes antagligen för att man skulle få någon slags förståelse av varför fången hamnat i den situation han befann sig – ett slags ansats till en modern syn på fångvård, om man så säger.
Dessutom finns fotografier på alla fångar. Dessa Fotorullor är upplagda på det datum när fången skulle släppas fri igen. Bilderna användes bl.a. för att meddela poliserna ute i landet att ”nu är fången den och den” fri igen, så se upp. Fångarna skickades nämligen hem till den trakt där de bodde innan fångenskapen.
Vill du se allt material i Stockholmskällan om fängelset på Långholmen?
