Den 5 januari 1910 rånmördades kassörskan Victoria Hellsten på Gerells växlingskontor på Malmtorgsgatan 2 i Stockholm. Johan Alfred Andersson Ander anhölls för det brutala mordet. Han dömdes till döden mot sitt nekande och avrättades den 23 november 1910 med giljotin. Ander blev den siste person som avrättades i Sverige innan dödsstraffet i fredstid avskaffades 1912.
Mordet på kassörskan Viktoria Hellsten var brutalt io sitt utförande. Hennes skalle spräcktes av ett tungt, trubbigt föremål. Hon levde när hon blev funnen, men dog efter ett par timmar utan att ha kunnat säga något. Polisen startade omedelbart en utredning och spred samma dag information om mordet, bland annat till hotellen i Stockholm. På kvällen anmälde vaktmästaren Richard Efraim Larsson på Hotel Temperance per telefon att en person som bott på hotellet hade väckt personalens misstänksamhet genom att ha uppträtt uppträtt ”besynnerligt och nervöst”.
Poliserna Fagerström och Holmér begav sig genast dit och fick reda på att personen i fråga hade lämnat hotellet på eftermiddagen. Han hade sagt att han skulle resa till Vaxholm, men lämnat sin koffert kvar på rummet för att hämta den nästa dag. Städerskan Annie Karolina Eriksson hade också sett mannen hantera ”långa”, troligen utländska sedlar.
Kofferten togs till polisstationen och öppnades där. På dess botten fann de ett paket som bland annat innehöll en bunt med utländska sedlar omlindade med ett gummiband och en handväska med en tom portmonnä, märkt ”Viktoria Hellsten, Döbelnsgatan 21, 2 tr.” samt ytterligare pengar, sedlar och mynt. Det sammanlagda värdet uppskattades av polisen till drygt 4.500 kronor (i dagens penningvärde nästan 190.000 kronor).
I kofferten fanns också ett foto på förre kyparen Johan Alfred Andersson Ander och vaktmästare Larsson kände igen den person som bott på hotellet och lämnat kvar kofferten. Polisen visade fotot för besättningen på Vaxholmsbåten, som kände igen Ander och berättade att han åkt ut till Vaxholm med båten kl 15.10. Med sig hade han hustrun Julia samt lådor med mat och öl.
10 poliser åkte ut till Vaxholm med bogserbåten Sigge och kom fram vid halvtolvtiden på natten. De fick hjälp att hitta till skepparen Andersson (Johan Alfreds far), omringade huset och tog sig in. Där hittade de Ander och hans hustru liggande i sängen. Poliserna gick igenom hans kläder, skåp med mera i rummet och hittade pengar och annat som visade att Ander sannolikt var inblandad i rånet.
Anders far hade kommmit in i rummet och frågat vad poliserna gjorde där. Ander skulle då ha svarat: ”Det förstår ni väl, att det är för den stora händelsen, som inträffat i Stockholm, och som de skriver så mycket om i tidningarna, så det är alldeles klart att de misstänker mig, jag som varit straffad. Men det ska ni inte vara orolig för. Det kommer nog att visa sig att jag är oskyldig.”
Ander anhölls, fördes tillsam,mans med hustrun till Stockholm under natten och Ander häktades (när allt det upphittade räknats samman hade Ander i dagens penningvärde kommit över drygt 200.000 kronor).
Målet mot Ander togs upp i Stockholms rådhusrätt den 28 februari efter en omfattande utredning. Förhören pågick till den 14 maj, då han dömdes att mista livet. Under hela tiden förnekade han bestämt att han var skyldig. Domen bekräftades den 28 oktober av kung Oscar II (via kronprinsen Gustaf – sedermera kung Gustaf V). Johan Alfred Andersson Ander avrättades den 23 november 1910 på gården till Centralfängelset Långholmen med giljotin (första och enda gången den användes). Avrättningen verkställdes av Anders Gustaf Dalman, Stockholms siste skarprättare.
Ander i spårvägens rullor. Han arbetade som konduktör en kort period under Storstrejken 1909. Rättigheter
