1900-talets och dagens miljöproblem
Är det rent i Stockholm i dag jämfört med hur det har varit? Ja, på sätt och vis. Dagens miljöproblem är till stor del av en annan karaktär än medeltidens. Idag talar man snarare om koldioxidutsläpp och global uppvärmning än om behovet av att skölja rent avloppskanaler.
Essingeleden Rättigheter
Dagens stockholmare möter all möjlig smuts. Avgaser och partiklar, som varken människor, natur eller byggnader mår bra av är en självklar del av stadsmiljön. Nedskräpning av gator och parker med glasspapper och fimpar, och inte minst de allt vanligare engångsförpackningarna, är också ett ständigt aktuellt problem. Men vi slipper i alla fall ha latrin och matrester flytande längs gatorna som på medeltiden.
År 1902 tog stadens renhållningsverk över städandet av gator och torg och det var inte längre den enskilde stockholmarens ensak att hålla rent utanför sitt hus. En annan viktig nyhet dök också upp under 1900-talets första år - den offentliga papperskorgen.
Eftersom Stockholms makadambelagda gator trafikerades av flera tusen hästar gick mycket av renhållningen ut på att forsla bort häststpillning. Makadammen, en sorts stenkross, gav ifrån sig damm när det var torrt och slam när det var blött, ställde också krav på renhållningsarbetarna.
De sista hästarna lämnar renhållningsstationen 1952. Rättigheter
Under åren 1920-1950 förändrades mycket. Hästarna ersattes av motorfordon och hästspillningen försvann från gatorna. De hästdragna renhållningsvagnarna byttes ut mot maskiner. Från 1950-talet sköttes all renhållning med hjälp av maskiner, som sopmaskiner, spolbilar och traktorer för sandning och plogning. Det blev också mycket lättare att hålla rent när makadammen byttes mot asfalt.
Sopbilen Sleipner 1952. Rättigheter
Avlopp och hälsa
Stockholm en av Europas sista huvudstäder att införa ett vattenledningssystem för att försörja sin befolkning med rent dricksvatten. Den 26 november 1861 informerades stockholmarna med en kungörelse (länk) var i staden de kunde hämta det nya rena ledningsvattnet. De första avloppstrummorna grävdes ner i stadens gator 1872, men först under 1934 öppnades stadens första reningsverk, i Åkeshov.
Åkeshovs reningsverk 1999. Rättigheter
Tidigare fick stockholmarna hämta sitt dricksvatten ur brunnar, källor och sjöar medan avloppen bestod av diken och rännstenar. Att man under slutet av 1800- och början av 1900-talet skapade slutna system för att skilja avloppet från vattenförsörjningen var mycket betydelsefullt för invånarnas hälsa. Spridningen av kolera minskade drastiskt och barnadödligheten sjönk.
På Stockholm Vattens hemsida kan du läsa mer om kranvattnets historia.
