Stockholms bebyggelseutveckling

Hur gick det till när Stockholm blev en storstad? Hur har olika typer av områden växt fram och vilka idéer har funnits bakom olika typer av bebyggelse? Hur kan ett fortsatt växande Stockholm utvecklas?
Rivningar på Lilla Essingen i april 2002

Karlbergsvägen 1866. Oljemålning av Herman Södersten. Idag flyter trafiken på Odengatan och Karlbergsvägen förbi här och på platsen finns Vasa reals skola, byggd som realläroverk år 1926 (idag åk 4-9).

Skitig, liten, gammaldags men naturskön. Så tedde sig nog den svenska huvudstaden för en besökare år 1850. Befolkningen hade visserligen ökat en aning sedan 1700-talet - stockholmarna var nu ca 93 000 till antalet - men i mångt och mycket gick livet i samma gamla spår som under det förra århundradet. År 1900, bara femtio år senare, slamrar det från fabrikernas maskiner och stenkolsröken ligger tung över staden. Befolkningen har tredubblats! Här bor nu omkring 300 000 personer och behovet av bostäder ökar varje dag. 

Nynäs industri Trekanten
Sjön Trekanten (vid dagens Liljeholmen) och industriområdet Nynäs vid sjöstranden.
Foto från Nybohovsberget. Stockholms stadsmuseum. Okänd fotograf.

Staden spränger så småningom sina gränser och flerfamiljshus och egnahem byggs upp i de framväxande förorterna. Efter ungefär 50 år till, år 1955, bor det fler Stockholmare i ytterstaden än i innerstaden.

Årsta torg
Årsta centrum byggs ut i etapper under 1940-talet.
År 1953 står det sista huset inflyttningsklart.
Foto Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

 

Tensta byggs 1969

 Under 1960- och 70-talen byggs de så kallade miljonprogramsområdena för att råda bot på stadens akuta bostadsbrist. Ordet miljonprogram kommer från ett beslut i Sveriges riksdag år 1965 att bygga en miljon nya bostäder.

 

Tensta byggs

 


Tensta byggs 1969.
Foto: Jonas Ferenius, Stockholms stadmusem

 

 

1980- och 90-talens bostadsbyggande i Stockholm kännetecknas av visionära projekt som Södra stationsområdet och Hammarby sjöstad, byggda på gammal järnvägs- och industrimark. Under 2000-talet har man framförallt skapat nya bostäder i Stockholm genom förtätning i både innerstaden och förorten. Grönområden och gammal industribebyggelse får lämna plats för bostadshus

Gammal industribebyggelse rivs för att lämna plats för nya bostäder.
Lilla Essingen i april 2002.
Foto:
Utrednings- och statistikkontoret

 

 

 

 

 


Posta