Alltsedan Bellmans dagar har Stockholm haft sin roll i sångtexter. Ofta är huvudstaden bakgrund till romantiska kärlekssånger. Ibland är texterna en direkt hyllning till stadens inneboende skönhet. Vid andra tillfällen skämtar och driver man med aktuella företeelser och personer. Då och då är texterna direkt kritiska mot tillståndet i staden. Här kan du lyssna till över hundra inspelningar från 1899 till idag.
Blinda Kalle eller Djurgårdskalle (Axel Valfrid Lindvall 1866-1934) och hans Emma (Emelie Gustava Sjöström 1869-1939) Foto: Anton Blomberg 1899. Kollage: Åke Nyke
En förutsättning för populärmusiken i dag är inspelningstekniken. Utan den skulle det inte vara möjligt att spela in, massproducera och distribuera musik.
Fonografspelaren uppfanns av Thomas Alva Edison 1877. För första gången var det möjligt att spela in, bevara och spela upp ljud. Problemet med fonografcylindrarna, eller vaxrullarna som de också kallades, var att de var sköra och lätt gick sönder.
I början av 1900-talet introducerade Emile Berliner grammofonskivan som var betydligt mer hållbar. Under en kort tid existerade de två formaten parallellt, men grammofonskivan konkurrerade snart ut fonografcylindern.
Slagdängor och revylåtar (1899-1919)
Om vi med hjälp av en tidsmaskin reste hundra år tillbaka i tiden, skulle vi bli förvånade över hur tyst det var. Det fanns ingen radio, ingen tv och inga stora evenemang med väldiga ljudanläggningar.
Inspelad musik var något exklusivt som bara de rika hade råd med. All annan musik framfördes från scenen, på gatan eller i hemmen. Den musik man kom i kontakt med berodde mycket på vilken samhällsklass man tillhörde. I de borgerliga salongerna sjöng man och spelade musik av Schumann och Schubert eller framförde nummer ur den lättare operettrepertoaren. Bland vanligt folk sjöng eller visslade man på slagdängor och varietévisor.
Kungsholmsligans paradmarsch från 1899 och Fia Jansson från 1906 är inspelade på fonografcylindrar. Båda är typiska för tiden med enkla melodier och folkliga texter.
En flitig kompositör var revykungen Emil Norlander. Han står bakom inte mindre än nio av låtarna mellan åren 1899 till 1919. Ofta framförs de av den populäre sångaren August Svensson.
Svenska schlagerns genombrott (1920-1929)
Under 1920-talet fick skivindustrin sitt stora genomslag genom resegrammofonen. En bärbar spelare som gick att använda i hemmet såväl som i syrénbersån.
Samtidigt fick schlagern sitt verkliga genombrott. Den självklare schlagerstjärnan var revykungen Ernst Rolf som med sina överdådiga glitterrevyer trollband publiken. Med uppmaningar som Lägg dina sorger i en gammal säck fick han den svenska befolkningen att för ett ögonblick glömma vardagens bekymmer.
I väntan på sämre tider (1930-1939)
En av Ernst Rolfs populäraste melodier var Bättre och bättre dag för dag som han spelade in 1924. Nu var det ju inte riktigt så det skulle bli. Börskraschen 1929 kastade världen in i en av de största ekonomiska kriserna någonsin. Samtidigt hopade sig orosmolnen och världen rustade för ett nytt världskrig.
Under sådana tider brukar musik vara rätta medlet att använda för verklighetsflykt.
I vår låtsamling från 1930-talet handlar det mycket om hem och boende. Kanske drömmer man om en liten våning på Norr Mälarstrand eller om att man är granne till kungen, eller så önskar man sig två rum och kök på Östermalm. Artisten Johnny Bode sjunger om Fröken Gull från Skanstull. Innan Zarah Leander flyttar till Tyskland och blir hela Nazitysklands älskling hyllar hon huvudstaden i sången Stockholm blir Stockholm.
Den första svenska ljudfilmen Säg det i toner från 1929 betydde mycket för den svenska grammofonindustrin. Nu kunde man marknadsföra musik på bio. Filmen sålde skivan och skivan sålde filmen. Trots att endast sånginslagen hade ljud och filmen i övrigt var stum, blev filmen en publiksuccé och grammofonskivan en storsäljare.
En klart lysande stjärna i ett i övrigt mörkt och krigstyngt 1940-tal var Alice "Babs" Nilson. Med sin jazziga jitterbug ansågs hon som en fara för ungdomen, men det var få som kunde värja sig mot hennes ungdomliga fräschör och tonsäkra sång.
Även om Babs jazzade in i det svenska folkhemmet, förblev mycket av musikrepertoaren i övrigt densamma. I trygg sentimental schlager hyllades huvudstadens broar och vattendrag, liksom Gamla stan och dess gränder.
Kanske krävdes det ett nytt material för att fånga den nya tidens musik. Den lättare och mer följsamma vinylskivan gjorde entré under 1950-talet. Teknikväxlingen medförde en revolution för musikindustrin. Stenkakan som snurrat med 78 varv per minut i femtio år fasades ut och hade vid 1960-talets början helt ersatts av vinylskivan.
De musikaliska influenserna från USA blev tydligare och vi fick de första svenska rockartisterna. Den traditionella schlagermusiken blandades upp med blues och låtar med mer existentiella och ifrågasättande texter översatta från den franska vistraditionen.
Nu ska hela rasket rivas (1960-1969)
Det politiska klimatet under 1960-talet påverkade musiken i högsta grad. Den amerikanska folkmusikvågen med sångare som Pete Seeger, Bob Dylan och Joan Baez inspirerade till det svenska trubadurfenomenet. Artister som Olle Adolphson, Fred Åkerström och kanske framför allt Cornelis Vreeswijk, gav oss ett uppkäftigt låtarv med både svordomar och kontroversiellt textinnehåll.
Stockholm omdanades, de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm jämnades med marken och ersattes med fem trumpetstötar mot himlen – skyskraporna vid Hötorgscity. Rivningar som här kommenteras av Olle Adolphson i Gustav Lindströms visa och av Anna-Lena Löfgren i Titta på stan.
Populärmusikaliskt är 1960-talet ett av de mest dynamiska och innovativa decennierna. Den engelska popvågen med The Beatles i spetsen omdanade helt och hållet musikvärlden. Snart hade varje svensk stad med självaktning sitt eget popband som försökte efterlikna förebilderna i England och USA. Några framgångsrika band var Tages från Göteborg, Hepstars och Ola & The Janglers från Stockholm samt The Shanes från Kiruna.
Tillsammans på olika sätt (1970-1979)
Ibland beskrivs 1970-talet som en musikalisk baksmälla där alla ljusa förhoppningar från decenniet innan kom på skam. I själva verket är det få decennier som kan visa upp en bredare musikalisk palett. Här samsas vitt skilda musikgenrer som progg, dansbandsmusik, svensktopp, trubadurmusik, symfoni-, punk- och jazzrock.
Kampviljan var stor och de musikaliska manifesten många. Tältprojektet åkte land och rike runt och spelade upp arbetarrörelsens historia till rockkomp.
När almarna i Kungsträdgården skulle fällas 1971 fanns Cornelis Vreeswijk på plats och underhöll demonstranterna. John Lennons Power to the people översattes till Almarna åt folket i The Envoys tappning.
Rockgruppen November sjunger om att åka tillbaks till Stockholm medan huvudpersonen i Janne Önneruds Lyckan i Stockholm längtar hem till Dalarna. När Ville, Valle och Viktor på väg till Stureplan hostar av bilavgaserna tillbringar bandet Noice en kväll i tunnelbanan.
När man blickar tillbaka på åttiotalet och vad som var utmärkande för musiken nämns ofta ordet yta. Extravaganta kläder och frisyrer, syntband, pojkband, heavy metal, pop, rock och produktplacerade soloartister.
ABBA, den största svenska musikexporten någonsin, upphörde 1983. Tre år senare startade Per Gessle från gruppen Gyllene tider Roxette tillsammans med Marie Fredriksson. Gruppen blev nästa stora svenska musikexport.
Åttiotalet är också årtiondet då populärmusiken förpackades och såldes över hela världen genom tv-musikkanalen MTV och cd-skivan introducerades på marknaden.
Därmed inte sagt att musiklivet var substanslöst. Internationellt visade band som U2, The Smiths och New Order att musik fortfarande var ett utmärkt instrument för att förmedla känslor och åsikter till en större publik.
Ett av de mest stilbildande banden i Sverige var Ebba Grön med Joakim Thåström i spetsen. Med sin energi och sina kaxiga texter satte de standarden för musiken i åttiotalets Sverige. Här kan ni höra dem framföra låten Heroinister och kontorister från 1982.
Det är nu mer än hundra år sen Kungsholmsligan marscherade Kungsholmen fram ett stenkakekast från bondesamhället. Sverige och världen har genomgått radikala förändringar.
I början av 1900-talet var Sverige ett tämligen fattigt land i utkanten av Europa. I dag är vi en del av en globaliserad massmedial värld där kommunikationen sker blixtsnabbt. Människor rör sig mellan länder och kontinenter i en takt som tidigare var otänkbar.
Det nya Sverige avspeglar sig i vårt urval från 1990-talet och det tidiga 2000-talet bland annat i låtar som Innerstan med Trippel featuring Paragon, Välkommen till förorten med The Latin Kings och Situation Sthlm med Ken.
Utmärkande för de två senaste decennierna är annars att teknikutvecklingen har gått så fort fram. 1990 fanns inte internet, musikfiler och fildelning.
Den nya tekniken har stöpt om musikbranschen helt och hållet. Fildelningssajter som Napster och Pirate Bay fick musikindustrin att gå i taket. Upphovsrättsproblematiken var och är fortfarande på agendan mest varje dag.
Snart kanske cd-skivan och musik på fasta bärare är ett minne blott.
En annan följd av den snabba tekniska utvecklingen är att det har blivit billigare att göra musik. Idag kan vem som helst göra en låt, själv spela in den med bra ljudkvalitet hemma och distribuera den över hela världen över musiksajter som finns på webben.
Hur det än är så kommer lusten att göra musik inte att försvinna och vi kommer säkert att få höra många flera låtar om Stockholm i framtiden.
Alla Stockholmslåtar i Stockholmskällan
