Källor->Kartor->
Kvarters- och gatunamn

Historik

De tidigaste gatunamnen
Liksom i de flesta större städer har många av Stockholms gatunamn ändrats eller försvunnit och nya tillkommit genom åren. Fram till 1700-talets början var det vanligt att en och samma gata ändrade namn flera gånger under kort tid. T.ex. ändrades gatunamn benämnda efter husägare då husen bytte ägare. Runt 1730 kom den första tryckta kartan med utsatta gatunamn, Tillaeus karta, och den första adresskalendern, vilket kan sägas var en tidig motsvarighet till dagens telefonkatalog. I och med det fastställdes för första gången en del gatunamn. 1763 började också gatunamnen skyltas vid husknutar. De äldsta gatunamnen i Stockholm bör vara Köpmannagatan och Skomakargatan i Gamla Stan, båda belagda redan på 1400-talet.

Namnrevision 1885
En viktig händelse var den namnrevision som genomfördes 1885. Syftet var att se över gamla och nya gatunamn. Behovet hade vuxit fram under slutet av 1800-talet då många nya hus byggdes i innerstaden. Nya stadsdelar började också växa fram utanför tullarna. Sedan tidigare fanns det flera olika gator med samma namn. Dessutom kunde en och samma gata vara uppdelad i flera olika namn. Då samma gatunamn uppträdde på flera ställen inom staden, utbyttes nu det ena namnet. Sammanhängande trafikleder fick också ett och samma namn på hela sin sträckning. Med namnrevisionen blev det lättare att hitta i staden och de nya riktlinjerna blev användbara då nya stadsdelar som växte fram skulle namnsättas. Samtidigt kritiserades man för att gamla gatunamn försvann och ersattes med nya, mer fantasilösa.

Gruppnamnsprincipen
Tanken att man ska ordna gator efter gruppnamnsprincipen slår igenom samtidigt som namnrevisionen. Det betyder att man ger gatunamn inom samma område namn efter en gemensam nämnare. T.ex. ges många gator i Vasastaden namn efter fornnordiska gudar bland annat Odengatan och Torsgatan. I stadsdelen Kristineberg är det berömda svenska författare som ger gatorna namn till exempel Hjalmar Söderbergs väg och Love Almqvists väg. Tanken är att ju fler gator inom samma område som har namn efter en viss kategori desto lättare är det att hitta och veta var man skall söka en gata. Förutom i en del nybyggda områden har innerstadens gatunamn varit de samma sedan 1885. Utanför tullarna har stadsdelar i huvudsak namnsatts efter gruppnamnsprincipen. Ett av de senare exemplen är Skarpnäck, där gatunamnen anspelar på närheten till Skarpnäcks flygfält till exempel Sportflygargatan, Luftskeppsgatan

Vem bestämmer vad en gata ska heta?

Namnberedningen
Namnberedningen har till uppgift att lämna namnförslag på gator, stadsdelar, torg, parker och andra allmänna platser inom Stockholms stad. Storstockholms lokaltrafik föreslår dock namn på tunnelbanestationer. Dessa förslag lämnas till stadsbyggnadsnämnden som i sin tur lämnar ett yttrande till kommunfullmäktige. Det är kommunfullmäktige som fastställer det föreslagna namnet. Namnberedningen har funnits sedan 1920. Den kom till då behovet av en enhetlig namnsättning ökat sedan flera ytterstadsområden införlivats med innerstaden i slutet av 1900-talet. De som arbetar för namnberedningen har specialkunskaper inom olika områden som är viktiga när namn ska väljas och vårdas, t.ex. svenska språket och Stockholms historia.

Arbetsgruppen för namnfrågor inom Stor-Stockholm
Namnsättningen av den nya bebyggelsen krävde samarbete med grannkommunerna för att undvika namndubbleringar. En enhet kallad Arbetsgruppen för namnfrågor inom Stor-Stockholm inrättades så småningom. Arbetsgruppen har genom åren fortsatt att ge rådgivning i namnsättningsfrågor.

Var hittar du information om gatunamn?

Stockholms gatunamn
Boken Stockholms gatunamn är den självklara källan för den som söker kunskap om stadens gator! Här hittar man information om varför en gata heter som den gör, när den fick sitt namn och om den tidigare hetat något annat. Boken ger besked om bakgrunden till alla Stockholms 4.306 gatunamn i Innerstaden, Söderort och Västerort, liksom 117 stadsdelsnamn.

Stockholms adresskalender
Stockholms adresskalender är till god hjälp för den som vill följa hur namnen och namnskicket på Stockholms gator förändrats år från år. Adresskalendern utkom regelbundet varje år mellan 1856 och 1973/74. Redan från början ingick en gatunamnsförteckning. 1858 tillkom dessutom med kursiv stil de gatunamn som ändrats. Adresskalendern är dessutom en bra källa för den som söker och vill jämföra uppgifter om gatunumrering, kvartersnamn och fastighetsbeteckningar.

Stockholms fastighetskalender
Stockholms fastighetskalender utkommer varje år. Med hjälp av dess fastighetsregister och kvartersregister kan man jämföra en gatuadress år från år. Alla fastigheter på en gata och deras kvartersbeteckningar tas upp. Söker du namnet på kvarteren som omger en gata, eller namnet på gatorna vid ett visst kvarter, hittar du det här.

Kartor
Genom att studera kartor får man också värdefull information om hur gatunamn, kvartersnamn och gatunumrering förändrats över tid. Lantmäteriet har en bra kartservice på nätet. I Stockholmskällan kan man göra sin sökning utifrån kartor, en kartsökning. Annars rekommenderas ett besök på Stockholms stadsarkiv där man kan studera originalkartor av Stockholm från olika perioder.

[Visa full storlek]

[Visa full storlek]