|
|
Att använda Stockholmskallan
Lär dig mer om stockholmskällan
Forska om ett hus
Kommendörsgatan 32 - en byggnad, många källor.
Källmaterialet på Stockholmskällan fungerar som pusselbitar.
Här är ett exempel på hur de kan användas tillsammans.
|
Använd adressen
Låt säga att du går förbi ett hus i stan, som du tycker är fint. Du bestämmer
dig för att ta reda på mer om huset och området som det ligger i. Du börjar
med att kolla upp adressen – den är Kommendörsgatan 32.
Om du skriver
”kommendörsgatan 32” i Enkel sökning i Stockholmskällans databas, kan du se foton från adressen. Du ser två av dem här under. Du
får också veta att gatan ligger på Östermalm och att fastighetsbeteckningen
är Kronkvarnen 32.
|
 | 
|
Hur har man bott?
Här kan du se hur det såg ut på platsen i slutet av 1800-talet och år
1961. Om du vill veta mer om hur har man bott på Östermalm genom tiderna
kan du söka litteratur i Stockholmskällan. Sök till exempel på
”Östermalm” och välj ”Litteraturtips”. Det är lätt att klicka sig vidare för att se
om boken finns att låna på ett bibliotek nära dig.
|
|
Här är två exempel på böcker om hur man levt på Östermalm.
|
|
|
|
|
Ritningar
Om du vill få reda på mer om en byggnad kan du också titta på ritningar.
Kommer du ihåg att det stod en fastighetsbeteckning i fotografiernas
databasposter? Gör en sökning på
”kronkvarnen 32”, så hittar du mer material som hör till huset på Kommendörsgatan. Här nedanför ser du till exempel två ritningar på
huset. Ritningarna är från 1897.
|
|
|
Texten på ritningen är skriven med gammaldags skrivstil. Den kan vara svår att läsa,
men oftast går det, om man tar sig tid.
Du kan förstora bilderna och till och med se vilka mått rummen hade.
Du kan också se vad de användes till. Här finns till exempel serveringsrum, sängkammare och herrum. Men varför har frun inget eget rum?
I Stockholmskällan finns tips på litteratur som handlar om hur bostäder såg ut i Stockholm på 1800-talet. |
Det kan vara intressant att jämföra de gamla ritningarna med verkligheten.
Kanske kan du fotografera huset själv och sedan jämföra med ritningarna. Blev det som man hade tänkt sig eller har huset förändrats med tiden?
|
|
Vem har bott där?
Vilka var det som bodde på Kommendörsgatan 32 när huset var nybyggt? I Stockholmskällan
finns mantalsförteckningar över de boende i huset vid folkräkningsåren 1901, 1911 och 1921.
I Stockholmskällan finns ett urval av allt som finns på Stadsmuseet, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket.
Vill du ta reda på vem som har bott i ett annat hus är du välkommen till Stadsarkivet.
|
 |
 |
|
Mantalskrivning och bostadsräkning, huvudförteckning över fastigheten Kronkvarnen 32 år 1901 |
Mantalskrivning och bostadsräkning, huvudförteckning över fastigheten Kronkvarnen 32 år 1921 |
Var det dyrt att bo på Kommendörsgatan 32? |
I mantalsskrivningarna hittar du namn och ibland även titlar på personerna som bott i huset.
På Kommendörsgatan 32 har det till exempel bott både en grevinna, en fabrikör och en grosshandlare.
Var det dyrt att bo där i början av 1900-talet? Titta i mantalsskrivningen från år 1901. I spalten ”Årlig hyra”
ser du att hyresgästerna betalade mellan 800 och 3000 kronor i årshyra. I nästa spalt ser du hur många rum de fick för det priset.
|
Ett räkneexempel
För att veta om det var dyrt eller inte måste du ta reda på vad summorna är värda i vår tid. Sök på ”priser” i Stockholmskällan,
så hittar du årsfaktabladen från Utrednings- och statistikkontoret. I årsfaktabladet för 1901 kan du läsa att konsumentpriserna år 2000
var 45,4 gånger högre än 1901.
Multiplicera priset från 1901 med 45,4 så får du veta hur mycket pengar det motsvarade år 2000. De 800 kronorna som Christina
Svensson betalade i årshyra för sin trerumslägenhet 1901, motsvarar alltså 800x45,4=36320 kronor år 2000. Månadshyran motsvarar ungefär
3027 kronor. Dyrt eller billigt?
|
 |
|
Nu har du fått ett exempel på hur du kan arbeta med materialet i Stockholmskällan. Självklart går det att arbeta på andra
sätt också, att ställa andra frågor och söka efter annat material.
|
|
