Ansökan om placering av barn på Stigbo barnhem från 1938-1939.
Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

Ett försök att rädda barnen - ansökan till Stigbo

Redan 1933 när Adolf Hitler och nazisterna tog makten i Tyskland började förföljelserna och diskrimineringarna av judar och det första koncentrationslägret öppnade, Dachau.

Rädslan för att Sverige skulle få ta emot för många judiska flyktingar fick till följd att en ny skärpt utlänningslag stiftades med regler för att stoppa flyktingarna redan vid gränsen. Sverige skrev ett avtal med Tyskland där man beslutade att alla judiska pass skulle stämplas med ett stort rött  J. På så vis kunde svensk polis avvisa judiska flyktingar redan vid gränsen.

När de judiska familjerna fick allt svårare att hitta något land som tog emot dem försökte många att åtminstone rädda sina barns liv. Och efter kristallnatten i november 1938 började judiska organisationer i flera länder att arbeta för inresetillstånd för tyskjudiska barn och ungdomar i så kallade barntransporter. 

I den här lilla notisen, som sannolikt har telegraferats till Sverige, ansöker en tysk familj om att få sina två barn placerade på Stigbo. Den tyska rasbiologin syns tydligt då man skrivit ut att barnen är halvarier. Fadern beskrivs som arier och modern som judinna. Det framgår även att föräldrarna inte har några utvandringsmöjligheter.

Sverige kom att ta emot endast 500 judiska flyktingbarn under andra världskriget.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad